Yddingeloppet
Idag var det då dags att springa Yddingeloppet utanför Malmö. Jag önskade att jag hade tränat mer än vad jag hade gjort, men det är lätt att vara efterklok och denna gången fick jag springa utifrån mina förutsättningar. Mitt mål blev helt enkelt att ta mig igenom den backiga banan utan att bli allt för trött och istället fokusera på att ha roligt!
Vårt lilla team bestående av sambo och min syster var på plats vid starten bara några minuter innan det var dags att springa. Det är rätt svårt att veta hur lång tid man måste ha på sig innan man startar. Särskilt när systeryster måste amma sin lilla bebisen innan. Som tur var gick allt smidigt, både med nummerlapp hämtning och det obligatoriska toabesöket. :)
Vi började med att springa en lång backe uppför, redan där märkte jag att det inte var lönt att försöka mig på att springa i samma tempo som mina teammedlemmar, i alla fall inte om jag skulle springa och ha kul..som var mitt mål.. Såå jag hittade istället mitt eget tempo och tyckte det gick rätt smidigt på de fina skogsstigarna. Efter ett tag började jag känna igen var jag var och då visste jag exakt hur långt jag hade kvar. Det kändes lätt till sista kilometern, då blev jag helt plötsligt jättetrött. Speakern hördes dock och jag visste att det inte var långt kvar. Sa till mig själv att öka sista biten och det gjorde jag och sprang i måååål!, bättre sent än aldrig ;)
Fint lopp! Blir säkert en repris nästa år!
